blog-n-roll

blog-n-roll

Bara som jag är.

Min "dagbok" när jag hinner - mina tankar, vad som händer i mitt liv, i min hjärna, i min kropp.
Händelser, tacksamhet, adhd, ivf, familj, vänner, musik, träning, kost... Ja, whatever crosses my mind at the time.

Välkommen in i mitt huvud. Jag skriver för min egen skull och för er som tycker det är kul. :) Enjoy!

Sporadiska Tezz

Just life -2016Posted by Tess Sun, April 17, 2016 21:48:13
Återigen blir det glest mellan inläggen här. Den här perioden är TUFF! Är smått sjukt jävligt stressad just nu så jag vet inte riktigt hur jag mår, men det är inte det viktiga nu...

Vår stora lillskit Wilda (2,5 år) har drabbats av långvarig förstoppning och det är nog det sorgligaste jag varit med om å mycket länge. Att se sitt barn lida som hon gjort och gör utan att kunna hjälpa.. Usch! Har gråtit och varit så ledsen för henne så jag har inte ens tänkt på mig själv sista veckorna. Akuten 5 ggr på tre veckor för att "tömma" henne för att hon ska kunna ens stå upp eller äta... Nu har hon börjat medicinering och vi har fått sett den gamla Wilda komma tillbaka igen! Hennes skratt, energi och bus har aldrig varit så efterlängtat! Hon har bara legat i soffan och gråtit och gnytt i över tre veckor annars..
Älskade lilla barn <3
Men nu hoppas vi att det vänder åtminstone. Medicinering minst ett halvår, men så länge hon får må ok så spelar det ingen roll.

Jag har bott hemma denna vecka alltså, för att vi ska kunna ta hand om båda kidsen på bästa sätt utan att krascha fullständigt själva. Det är sådär. Skönt att vara hemma, men man blir ju påmind om varför vi separerade samtidigt som sorgen kommer över en ibland eftersom man självklart fortfarande tycker om människan man en gång gift sig med.
Men jag orkar inte ens tänka på det nu.'

Stressen har börjat visa sig i det fysiska. Yrsel, domningar, mer illamående, konstiga smärtor i kroppen, extrem trötthet, hörsel- och synbortfall sporadiskt. Blää! Nu MÅSTE det bli lite lugnt här i Tezz liv. Nytt jobb, medberoendekursen som river isär hela min fasad ;) vilket är jäkligt jobbigt för en kontrollmänniska som mig, en sjuk Wilda, en astmasjuk Tigra, operationsångest mm. För fan livet, kom igen nu. Enough please?

Jag vill ha lite sex, NO drugs but rock ´n roll! Lite då? Snäääääääällaaaaa!? :)

Godnatt folks, här ska det vilas inför en arbetsvecka!

Lovey, lovey, take care and be nice! <3

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post559

Veckans meny

Just life -2016Posted by Tess Fri, March 18, 2016 12:33:46

Så här ser veckans sammanfattning ut.

- Lillskitan har börjat på dagis. Andra dagen utan mig och det verkar gå finfint!

- Sagt upp mig.

- Skrivit på för nytt jobb. Blir Punctum Lås o Larm. Butiksansvarig för butiken vid Fridhemsplan. Känns jäkligt bra!

- Påbörjat den där "Personlig utveckling-kursen/Medberoende-kurs som kommer att vara i tolv onsdagar fram till sommaren. Jag har varit och är livrädd för den, men vet att den kommer att ge mig otroligt mycket.

- Ska sova i "nya" lägenheten i helgen och överlämna barnen själv till pappan så kanske jag kan andas och få lite ro några sekunder. Vi får väl se...

- Fått sköna besked om att ekonomin inte kommer att gå under denna månad heller :)

- Tränat dåligt, men på väg nu. Benpass...

- Fått besked om att jag troligtvis får hjälp med ekonomiska bitar till magoperationen som jag troligtvis kommer att göra efter sommaren.

- Kände ett litet pirr idag! Kanske kan man bli lite sexsugen igen ändå. Jag trodde faktiskt att jag blivit kroniskt asexuell;)

Nu är det tvättstuga, gym och sen hämta kidsen! Och soljävlen skiner :)



  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post554

Släppa stressen för bövelen!

Just life -2016Posted by Tess Sat, March 12, 2016 11:45:17
Happ! Sitter på tåget mot Eskilstuna igen med barnen. Kalas för mig, syrran och morsans snubbe som alla fyllt eller fyller år.
Måste bara skriva av mig att den här stressen och allt som är i görningen gör mig helt galen i kroppen. Konstant yr och illamående och kan banne mig inte käka ordentligt! Fan alltså. Jag VET ju att det inte leder någonstans att stressa så här, men det är helt enkelt för mycket i görningen.
Det är så mycket helt enkelt så jag kan inte ens arbeta mig framåt med alla grejer jag lärt mig under adhd-kbt'n. Grrr!!!

Kan någon hjälpa mig att få ordning och komma i balans igen. Måste prioritera även om jag dampar och vill göra allt på en gång.
Vad sägs om det här:
- Lillpluttan är under inskolning på dagis denna och nästa vecka.
- jag är mammaledig sista veckan med det och får alltså ut mindre än hälften av min vanliga föräldrapeng denna månad.
- Det blir avslut på mitt gamla jobb och gärna börja på ett nytt så snart som möjligt. Hur kommer det gå, nervös :)
- ekonomin i övrigt är ju körd i botten p g a så länge med så låg inkomst.
- Magproblemen att ta tag i. Självklart vill jag bli bra, men 65.000:- för det plus att jag måste be om ledigt på mitt nya jobb???
- Tennisarmbågen är bara ett irritationsmoment just nu som jag måste ta tag i= mer kostnad..
- på onsdag den 16/3 börjar det jag är livrädd för just nu... Kursen/självutvecklingen som jag fått möjlighet att delta i angående min medberoendeproblematik. Den kommer tvinga mig att bearbeta allt som jag varit med om sista åren och jäklar vad ont det kommer göra!!

Och så lite annat smått o gott på det!

och vet ni vad! Jag ser ut som en död, nedgrävd råtta i håret! Gaaaah! Jag måste fixa det innan jag blir tokig! Frisyrdöden är nära nu!! ;)

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post552

Å så satt man här mitt i ett annat liv..

Just life -2016Posted by Tess Sat, March 05, 2016 23:12:21
Usch! Usch, usch, usch! Och jaha...äntligen...eller? Det var väl det här som skulle göras?! Jag sitter nu i den "nya" lägenheten helt själv och ska för första gången sova här. DET ÄR SÅ SJUKT SVÅRT OCH GÖR SÅ ONT! What the fuck.. Jag har längtat tillbaka till Solna, till att få starta mitt liv igen och när jag väl sitter här så gör det mer ont i hjärtat än vad det gjort på flera månader...

Men...jag fattar varför det gör ont. Delvis i a f. Även om det har varit mitt mål att påbörja mitt nya liv som sagt, och ett måste, så är det faktum att jag faktiskt sitter här idag resultatet av "vårt misslyckande" och den verkliga starten på ett liv som singel och en förlust av kommande tid med mina barn. Att vara singel stör mig inte i sig. Men sorgen över barnen och misslyckandet kastar sig över en som en galen slugger i en UFC-match och där jag blivit inslängd i buren helt utan förvarning... AJ, faaan!

Då kommer jag också på igen att "just ja, JAG har ju fortfarande inte kunnat bearbeta själva separationen och orsaken till den!" Jag har varken haft tid, ork eller vågat att ens snegla på den biten dem sista månaderna.

DEN SORGEN...
Att livet inte blev som jag tänkt mig.
Att inse att jag inte kommer att leva med den jag älskar som farsa till mina kids.
Att inse att jag inte kommer att få ha och träffa mina kids varje dag, eller när jag vill. Att inse att jag och han berövat våra kids på möjligheten att se hur vacker vår kärlek kunde vara och att dem inte får dela sin tid med båda oss så mycket som möjligt.
Att inse att hemmet vi byggde ihop aldrig mer kommer att vara "vårt" hem.
Att inse att mina drömmar om vår familj och kärlek inte kommer att uppfyllas.
Och att inse att det jag verkligen (och jag menar verkligen) kämpade halva arslet av mig och så många år för att få att fungera, inte gick att fixa.
Jag vill inte säga att det var förgäves, men all den energi och kraft jag gav, känns så jäkla bortkastad. Min insats känns så lite värd och det får mig att känna mig nedtryckt och ledsen.

Sorgen över att inse allt det här är enorm. Helt jävla enorm. Och jag är livrädd för att knyta upp rosetterna och kapa kedjorna som jag jag bundit runt mitt hjärta för att döva och stänga in dessa känslor. Jag vet att det kommer. Känns jävligt nära nu.
Ibland längtar jag efter att släppa allt och bara ta den där tortyren av smärta och bara dra av det ordentligt. Dra upp nävarna och skrika "kom igen då din jävla skitsorg så ska jag spöa skiten ur dig! Kom bara!"
Ibland är jag livrädd för att någon bara ska fråga mig: "Hur är det egentligen"... Skillnaden mellan styrkan jag känner i mig och den där svagheten som tar över ibland känns helt avgrundslös och orealistisk.
Hur fan ska jag klara det här, egentligen? I fucking will. I fucking will!
Skönt att ha varit tränare i boxning för då kan jag peppa mig själv lite! ;)

Så här sitter jag nu och "provkör" mitt nya liv. Imorgon ska vi bo tillsammans igen och så ska vi köra några veckor. En invänjning både för oss och barnen. Några dagar i taget så vi hinner anpassa oss någotsånär. Känns ok att inte mista all trygghet på en gång också.

Flertalet har undrat sista tiden över vad som hänt och "missat" separationen mellan mig och mitt ex. Många undrar vad som hände och hur det kunde bli så här ("Ni verkade ju ha det så bra") och det är en alltför lång och jobbig historia för att ta upp i en blogg. Mina nära undrade nog mer hur vi kunde köra på så länge. :)
Jag ska säga att vi funkar förvånansvärt bra ihop idag och jag älskar att vara med mitt ex och barnen och hitta på saker tillsammans. Det känns nästan bättre än när vi var ett par, så kanske ska vi nöja oss med det och vara glada över att vi fortfarande tycker om varandra? Det känns i a f skönt att det är så och jag ska göra mitt allt för att ha den känslan kvar. Ingen av oss tjänar på att göra det jobbigare än vad det är.

I alla fall så ska jag skriva lite mer här och jag ska skriva en liten berättelse om hur mitt liv varit sista månaderna nästa gång. Jag behöver det för att bearbeta och senare komma ihåg vad jag gått igenom för att förhindra att det inte hamnar där igen.

Nu ska jag nog nätshoppa, spela gitarr eller bara däcka med lite framsläppta tårar framför tv´n.

Godnatt och jävlar vad det ska gå bra! Eller hur?!


  • Comments(2)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post550

Har inte dött

Just life -2016Posted by Tess Mon, February 22, 2016 00:11:08
Är bara jäkligt busy och återkommer snart! Har en massa jag måste få ur mig.

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post549

Och tårarna bara faller

Just life -2016Posted by Tess Thu, January 14, 2016 22:50:08

Hur fan blev det så här? Min älskade lägenhet, mitt fina hem, jag saknar dig så jag mår illa. Och nu är det snart över. Annonsen kommer ut imorgon och jag gråter seriöst floder, 11 mil därifrån... Kolla vad vacker den är:

Länkjäveln funkar inte, får lägga ut någon annan gång!
http://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-4rum-solna-c-rudviken-solna-kommun-vastra-vagen-15-8632582


Jag vill inte förlora mer saker i mitt liv nu. Nu räcker det. Nu har jag verkligen snart förlorat allt som var mitt liv. Vart fasiken och HUR ska jag börja om denna gång...? HUR?







  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post547

Jävla fan

Just life -2016Posted by Tess Thu, January 14, 2016 22:44:32
Och fan. Igår bröt jag ihop totalt igen. Fick ett förväntat nej så klart på nya låneansökan på bostadslånet.. Jag ORKAR inte mer alltså. Vad är det för jävla värld och samhälle man lever i? Ska man verkligen behöva tjäna över 40.000/månad för att få ett lån i det här landet?
I all den här hopplösheten och ilskan jag kände igår -och fortfarande känner- så framstod det så klart för mig. Det är lönsammare i det samhället som vi lever i idag att vara en idiot. En parasit. En oärlig jävla tjuv. En egoistisk och vidrig människa. DET tjänar man på. Utnyttja systemet, det skulle man ha som jobb...

DUMMA mig som försökte något annat. Dumma, dumma mig. Alltså, den otillräckligheten jag känner och det dåliga samvetet som jag har för mina barn idag är inte nådig. Som det ser ut nu: Jag har inget hem. Jag ser inte den här lgh som mitt hem eftersom det inte alls är här jag vill vara. Tyvärr vantrivs jag med allt utom kontakten med min underbara familj. Men jag har ingenting annat här. Jag kanske inte har något jobb om jag inte hittar boende snart i solna/stockholm, vilket alltså inte är möjligt eftersom lånelöftet jag har inte ens räcker till en etta i utkanten av stockholms län.
OM jag inte hittar ett hem senast mars så förlorar vi troligast dagisplatsen för Tigra, på samma dagis som Wilda har platsen på.

Så, mina älskade barn, ni som betyder mest i hela världen och är helt oskyldiga och bara förtjänar det bästa! Här har ni! En deppig morsa som går på soc, ett boende i en tvåa i Eskilstunas getto, en pappa som ni tyvärr inte får träffa så ofta eftersom delad vårdnad inte funkar med detta avstånd. Och nej, ni kan inte få en leksak denna månad heller eftersom mamma är fullt upptagen med att räkna kronor till allt annat som ni inte har något nöje av. Varsågod mina älskade barn.

Fy fan vad jag känner mig sunkigast i världen just nu. Kan inte ge mina barn något annat än kärlek. Och säg inte att "det räcker gott och väl" för det är faktiskt ren jävla bull, om dem ska ha någon framtid i detta jävla fegsamhälle där idioter, lögnare och brottslingar premieras... Orättvisa deluxe. Get used to it.

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post546

Aj aj aj..

Just life -2016Posted by Tess Mon, January 11, 2016 22:10:08
Gud, vad är de som händer..? Har just nu en känsla av sorg i hela kroppen. Länge sedan jag hade så "ont" i mig. Tänker på vad jag förlorat, eller vad det kunde varit, på att att jag känner mig så otillräcklig trots att jag sliter mig sönder och samman av att försöka. Tänker att jag är orolig inför närmsta framtiden, rädd för att inte hitta tillbaka till mig själv, den självkänslan jag hade innan dem här åren...

Men det är inte bara det. Det känns otroligt tufft idag. Sitter med gråten i halsen, trött som en gnu, ont i kroppen av en slags sorg som säger mig att det inte är över än. Något känns illavarslande i hela själen.. Något illa är på ingång... Jag KÄNNER det. Vad är det? Varför? Varför nu, har det hänt något som jag inte tagit in och reflekterat över? Usch, tänker inte älta mer, inte måla fan på väggen utan att jag blir tvingad under pistolhot. För jag behöver inte mer just nu.
Jag ska ju kämpa på och "lära mig dansa i regnet". Det har jag ju bestämt.

Godnatt.

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post545

Det var en gång..

Just life -2016Posted by Tess Wed, January 06, 2016 18:19:41
...något som skulle blivit ett fantastiskt äktenskap. Det sket sig :(

Mycket, mycket vemodig känsla i hela kroppen, luften jag andades och saliven jag svalde när jag postade detta i förrgår... Så jävla tragiskt.

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post543

Men VAR det...?

Just life -2016Posted by Tess Mon, January 04, 2016 09:19:16
Var det VERKLIGEN en liten droppe av hopp som flugit in i min kropp?!
En plutt lika "stor" som en bebistå som for omkring likt en milliminiorkan i magen.
Jopp, så kändes det. Hela kvällen igår. Lite som när man är förälskad, det liksom pirrar i en (det är jag inte dock).

Hade nog glömt bort hur det kändes, men antar att kan liknas vid att en fd rökare, som inte rökt på flera år, tar ett bloss igen. Blir en igenkännande niko-kick som man inte vet om man ska njuta av eller inte...?

Men folks, är det så att hoppet hittat tillbaka, DÅ ska jag njuta varje sekund av denna kick! :)

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post542

Mitt enda löfte

Just life -2016Posted by Tess Thu, December 31, 2015 00:02:34
Mitt enda löfte till det kommande året är att det ska bli bättre än det förra. Och det är nog omöjligt att inte hålla, men man ska aldrig säga aldrig!
Att barnen ska få må bra, jag bättre, och att vi kommer tillbaka till Solna. Ett bättre år.

Sen ska jag försöka, försööööka att bara
dra lärdomar av den här skiten. Yes, I fucking will! Någon jävla stans ska det väl finnas ett syfte med att gå igenom det här?

  • Comments(0)//blog-n-roll.tezzdmezz.se/#post541